Agera nu

Öppet samråd om vattendirektivet – våra svar för att bäst stå upp för sötvattenekosystem och de nyttor de tillför naturen, samhället och ekonomin. 

 

EU-kommissionen utvärderar om EU:s vattenpolitik är lämplig för syftet och söker så många synpunkter som möjligt från allmänheten om hur viktiga sötvattensekosystem är, huruvida EU-lagstiftningen orsakade en övergång till hållbar vattenförvaltning och har lett till förbättringar i vattenförekomsternas status. Det offentliga samrådet om EU:s vattendirektiv lanserades den 17 september 2018 och alla medborgare och berörda samhällsaktörer uppmanas att uttrycka sina åsikter.

 

Vi skulle vilja föreslå följande svar på frågorna om vattendirektivet (WFD) och dess två dotterdirektiv, grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer (även känt som direktivet om prioriterade ämnen), eftersom de utgör den grundläggande ramen för hållbar vattenförvaltning i Europa. Dessutom vill många EU-regeringar och sektorer med ekonomiska intressen försvaga WFD. Vårt föreslagna svar bör se till att denna revolutionära lag hålls stark och fortsatt möjliggör ett paradigmskifte mot hållbar vattenförvaltning i hela EU.

 

 

Del I

 

1. Hur bedömer du situationen för Europas vatten i dag?

Inte bra

 

Vår ståndpunkt

Trots vissa förbättringar tack vare vattendirektivet, särskilt när det gäller vissa föroreningar, är kvalitén hos europeiska vatten fortfarande dålig. Faktum är att 60% av EU:s vattendrag, sjöar och våtmarker för närvarande är i ett dåligt skick och inte når upp till vattendirektivets krav på god status. Även om grundvattenförekomsterna i allmänhet mår bättre, finns det fortfarande betydande problem i vissa delar av Europa.

 

2. Vilka av följande alternativ ser du som prioriterade områden när du tänker på vatten och dess olika användningsområden och funktioner?

  • Skydd av dricksvattenkällor och försörjningssystem: Hög prioritet             
  • Skydd av vatten mot föroreningar: Hög prioritet
  • Tillgång till dricksvatten och vatten för hushållsbruk: Hög prioritet             
  • Tillgång till vatten för bevattning inom jordbruket: Låg prioritet               
  • Tillgång till vatten för industriproduktion: Låg prioritet
  • Tillgång till vatten för rekreation: Hög prioritet
  • Tillgång till vatten för transport: Låg prioritet
  • Tillgång till vatten för energiproduktion: Låg prioritet
  • Skydd av naturliga vattenförekomster och deras tillhörande ekosystem,: Hög prioritet                
  • Förebyggande och skydd mot översvämningar: Hög prioritet                                    

 

Vår ståndpunkt

Om WFD är korrekt genomfört bör det finnas tillräckligt med vatten för att tillfredsställa alla legitima vattenanvändningar. Dricksvatten och upprätthållande av ekosystem som vattenkälla för andra användare bör dock vara prioriterade när det gäller fördelning av vatten.

 

 3. Anser du att vatten för närvarande förvaltas och används på ett hållbart sätt?

 Nej

 

Vår ståndpunkt

Medlemsstater visar för närvarade en låg ambition med att ta itu med de viktigaste drivkrafterna för den ohållbara förvaltningen av Europas vattenresurser. Det nuvarande genomförandet av EU:s vattenlagstiftning - som existerar just för att säkerställa en hållbar förvaltning och användning av vatten - kännetecknas av överdriven användning och ofta missbruk av flexibilitet som gör det möjligt för regeringarna att skjuta upp nödvändiga åtgärder, sänka målen eller tillåta destruktiva projekt att fortgå. De nuvarande förvaltningsplanerna för avrinningsområden är dessutom ineffektiva på grund av bristfällig planering av myndigheter och låg delaktighet från berörda aktörer, som i hög grad bygger på frivilliga åtgärder och inte stöds av tillräcklig finansiering för att genomföra kontrollåtgärder och följaktligen inte uppfyller miljömålen. Slutligen betalar större vattenanvändare och förorenare (t.ex. bönder med ohållbara jordbruksmetoder) inte för att åtgärda miljöskadan de har orsakat på den omgivande vattenmiljön, vilket innebär att främst skattebetalare och konsumenter tvingas stå för kostnaderna.

 

6. Anser du att förvaltningen av vattenresurserna i ditt land har förbättrats sedan införandet av vattendirektivet (2003) och översvämningsdirektivet (2009)? Observera att årtalen anger de år när direktiven införlivades i den nationella lagstiftningen.

Ja, i viss utsträckning

 

Vår ståndpunkt

Trots att EU:s vattenmål ännu inte har nåtts och ambitionsnivåerna gällande en hållbar förvaltning av vatten förblir låg bland medlemsländer, så har vattendirektivet haft en positiv verkan på förvaltningsmetoder runt i Europa. Robusta förvaltningsstrukturer har implementerats och vår kunskap kring tillståndet och pressen på floder, sjöar, våtmarker, deltas, grundvatten och kustvatten i EU har förbättrats väsentligt. Det har även kunskapen om vilka metoder som är mest kostnadseffektiva för att hantera pressen på dessa vattenområden. Det har även skett en väsentlig förbättring vad gäller transparens inom vattenförvaltning och offentligt deltagande, båda vilka är direkta resultat av vattendirektivet. Slutligen har vi även sett förbättringar vad gäller nivån av samarbeten mellan länder som delar flodområden vilket möjliggör avgörande samarbeten över statliga gränser för att skydda sötvattenekosystem. 

 

7.  Tycker du att kvaliteten på ytvattnet och grundvattnet i ditt land eller din region har förbättrats sedan införandet av vattendirektivet?

Ja, i viss utsträckning

 

Vår ståndpunkt

Förbättringar är ytterst beroende av medviljan från medlemsländer när det gäller att ta de steg som krävs för att säkerställa välmåendet i deras floder, våtmarker och grundvatten, och där vattendirektivet har implementerats ordentligt, har förbättringar skett. Generellt har vi sett att runtom i Europa har kombinationen av åtgärder som antagits under vattendirektivet lett till minskningar i föroreningar från urbana källor, industriella- och jordbrukskällor och åtgärderna har dessutom bidragit till att hindra negativa förändringar av ekosystemens naturliga tillstånd genom att stoppa eller justera några destruktiva infrastrukturprojekt. Det har skapat vågor av restaureringsprojekt för sötvattenekosystem runtom i Europa och några restaureringsåtgärder (t.ex. många utrivningar av dammar) har haft en omedelbar effekt på återhämtningen av biodiversitet.

 

8. Vilka av följande frågor ser du som utmaningar för att kunna uppnå en bra kvalitativ och/eller kvantitativ status för ytvattnet/grundvattnet? (Ge varje fråga ett betyg mellan 5 och 1, där 5 = mycket stort hinder, 4 = stort hinder, 3 = ganska stort hinder, 2 = litet hinder, 1 = inget hinder. Alla frågor bör betygsättas om det är möjligt, men du kan även välja alternativet ”vet ej/ingen åsikt”).

 

Kvantitativa aspekter

  • Ökad efterfrågan på dricksvatten/växande befolkning: 2 (litet hinder)
  • Ökad efterfrågan på vatten inom energiproduktion, industri, och jordbruk: 5 ( mycket stort hinder)
  • Ökad efterfrågan på vatten inom industriell verksamhet: 3 (ganska stort hinder)
  • Ökad efterfrågan på vatten för bevattning i jordbruket: 5 (mycket stort hinder)
  • Ökad torka (som leder till minskad vattentillgång) på grund av klimatförändringar: 2 (litet hinder)

Förorening av vatten

  • Förorening av vatten på grund av användning av bekämpningsmedel i jordbruket: 5 (mycket stort hinder)
  • Förorening av vatten genom näringsämnen från 5 (mycket stort hinder)

a)avloppsvatten från bebyggelse och industri via avloppsreningsverk:  2 (litet hinder)

b) användning av gödselmedel inom jordbruket 5 (mycket stort hinder)

  • Förorening av tungmetaller från nedlagda gruvor och andra källor: 5 (mycket stort hinder)
  • Fortsatt förorening av ämnen som förbjudits inom EU: 4 (stort hinder)
  • Nya föroreningar (t.ex. mikroplaster, läkemedel) vet ej

a) mikroplaster vet ej

b) läkemedel 3 (ganska stort hinder)

c) andra nya föroreningar vet ej

  • Otillräcklig reglering av utsläppen av föroreningar: 2 (litet hinder)

 

Biologisk mångfald

  • Negativ inverkan på ekosystem i vatten: 5 (mycket stort hinder)
  • Negativ inverkan på ekosystem på land som är beroende av vatten: 5 (mycket stort hinder)

 

Infrastrukturutveckling

 

  • Fysiska förändringar av vattenförekomster (t.ex. reglering av floder, dammbyggen, översvämningsskydd, gruvdrift) : 5 (mycket stort hinder)
  • Underkapacitet i avloppssystem (som leder till översvämning): 3 (ganska stort hinder)
  • Otillräcklig eller begränsad lagring i reservoarer (för bevattning, energiproduktion osv.) : vet ej
  • Läckage i försörjningssystem för dricksvatten: 3 (ganska stort hinder)

 

Uttag av vatten

  • Olagliga eller oreglerade uttag: 5 (mycket stort hinder)
  • Reglerade men ohållbara uttag: 5 (mycket stort hinder)
  • Låga uttagskostnader (som uppmuntrar till slöseri och/eller underlåtenhet att samla in/återanvända vatten): 5 (mycket stort hinder)

 

Vår ståndpunkt

Sötvattenekosystem exponeras för påverkan av olika slag. Men de som utgör ett betydande hinder för att kunna uppnå och behålla ytvatten och grundvatten med hög status är: föroreningar från jordbruket, överutnyttjande av vattendrag (till stor del på grund av ohållbara jordbruksmetoder), och förändringar i de naturliga och fysiska tillstånden i floder och andra sötvattenekosystem på grund av vattenkraft, navigation, jordbruk och översvämningshantering. Dessutom utgör det faktum att stora utsläppare och användare i nuläget inte skäligt betalar för den skada de har orsakat (vilket är ett tydligt krav från vattendirektivet men som i nuläget inte iakttas), ett stort hinder för att bibehålla livskraftiga floder, sjöar, våtmarker, kustvatten och grundvatten. Den inverkan som framväxande föroreningar (inklusive mikroplaster) har på möjligheten att uppnå vattendirektivets mål har ännu inte utvärderats.

 

9. Vilka är de främsta utmaningarna för vattenförvaltningen i ditt land eller din region? Markera de mest relevanta utmaningarna.                                                                högst 5 alternativ

  • Bristande prioritering av vattenfrågor på den nationella politiska dagordningen
  • Otillräckliga samråd och för lågt deltagande av allmänheten och relevanta berörda parter
  • Otillräcklig integrering med andra vattenrelaterade sektorer och motstridig planeringspolitik
  • Utmaningar orsakade av jordbruket (t.ex. näringsämnen, eutrofiering, bekämpningsmedel, uttag osv.)
  • Annat: Brist på politiskt engagemang hos min regering gällande att ta i tur med de huvudsakliga källor till press på sötvattenekosystem (t.ex. jordbruk, vattenkraft, navigation, översvämningshantering) görs också tydlig i användningen av undantag och att medel inte tilldelats till åtgärder för bättre vattenkvalitet. 

 

Vår ståndpunkt

Det finns en tydlig brist på politiskt engagemang hos regeringar gällande att ta i tur med de huvudsakliga källor till press på sötvattenekosystem och detta utgör den allra största utmaningen för hållbar vattenförvaltning i Europa. Den låga ambitionsnivån är också ett resultat av att vattenfrågan inte är högt upp på den politiska agendan och att friska sötvattenekosystem generellt undervärderas. Detta är särskilt tydligt i hur jordbruks-, energi- och transportsektorn hålls ansvariga. Till exempel uppmanar EU:s jordbrukspolitik till intensifiering av jordbruket, vilket leder till föroreningar och överutnyttjande. Energipolitik främjar och subventionerar alternativ så som vattenkraft, trots dess negativa effekter på biodiversitet. Transportpolitik har medverkat till dåligt placerade infrastrukturprojekt som har visat väldigt lite hänsyn till sötvattenarter och deras habitat. Ett ytterligare hinder till att nödvändiga handlingar vidtas är bristen på samråd, eller bristen på samråd med en tillräckligt bred grupp av aktörer (inklusive miljögrupper och allmänheten) angående beslut som är relevanta för skyddandet och restaurerandet av våra vatten. Även den bristande viljan att tilldela finansiering för de nödvändiga åtgärderna är ett hinder.

 

11. *11. Vilka åtgärder anser du har haft störst inverkan för att förbättra vattenkvaliteten och effektiviteten i vattenanvändningen sedan vattendirektivet införlivades i nationell lagstiftning 2003? (Ge varje fråga ett betyg mellan 5 och 1, där 5 = mycket stor förbättring, 4 = stor förbättring, 3 = ganska stor förbättring, 2 = liten förbättring, 1 = ingen förbättring. Alla frågor bör betygsättas om det är möjligt, men du kan även välja alternativet ”vet ej/ingen åsikt”).

  • Strängare reglering av miljöföroreningar: 3 (ganska stor förbättring)
  • Strängare reglering för att minimera användningen av farliga kemikalier inom industrin osv.: 3 (ganska stor förbättring)
  • Internationellt samarbete för att bekämpa föroreningar: 3 (ganska stor förbättring)
  • Ändrade strategier för vattenanvändning för produktion/omvandling av energi (t.ex.. vattenkraft,, vattenkylningssystem osv.): 2 (liten förbättring)
  • Effektivare metoder för behandling av avloppsvatten: 4 (stor förbättring)
  • Bättre teknik i hushållen för att minska vattenförbrukningen (t.ex. snålspolande toaletter, regleringsbara duschmunstycken, miljövänliga tvättmaskiner): 2 (liten förbättring)
  • Olika taxor för vattenanvändning (t.ex. baserade på industri-, jordbruks- eller hushållsanvändning) : 3 (ganska stor förbättring)
  • Mer allmänt tillgänglig information om vattenkvalitet, vattentillgång och vattenfördelning: 2 (liten förbättring)
  • Mer hållbar användning av vatten inom jordbruket: 2 (liten förbättring)
  • Ändring av andra metoder inom jordbruket som kan påverka kvaliteten och tillgången på vatten (t.ex. minskad användning av bekämpningsmedel, ekologisk odling, växelbruk osv.) : 2 (liten förbättring)
  • Stadsplanering som “skapar utrymme” för vatten: 3 (ganska stor förbättring)
  • Bättre integrering av vattenskydd och vattenanvändning för transport: 2 (liten förbättring)
  • Akademisk forskning och verksamhet inom forskning och innovation för att förbättra effektiviteten i vattenanvändningen och bekämpa möjliga källor till förorening: 2 (liten förbättring)
  • Annat: /

 

Vår ståndpunkt

Åtgärder som har visats vara de mest effektiva för att uppnå vattendirektivets mål har varit regleringsåtgärder (så som restriktioner kring förorenande substanser), användningen av ekonomiska styrmedel så som vattentariffer, och dessutom implementeringen av åtgärder som introducerats i samband med relevanta EU-lagstiftningar så som hantering av avloppsvatten. De frivilliga åtgärder som valts ut, särskilt kopplat till jordbruksföroreningar eller överutnyttjande, har visat sig vara mindre effektiva.

 

13. Är du oroad över klimatförändringarnas möjliga konsekvenser för vattenkvaliteten och vattentillgången?

Ja, för båda

 

14. Anser du att tillräckliga åtgärder vidtas för att motverka klimatförändringarnas möjliga konsekvenser för vattenkvaliteten och vattentillgången?

Nej

 

Vår ståndpunkt  (för svar till frågorna 13 och 14)

I många delar av Europa, och särskilt kring Medelhavet, är det sannolikt att klimatförändringar kommer att leda till en ökad efterfrågan på vatten och samtidigt minskade vattenresurser. I andra delar av Europa kommer ökad avrinning, översvämning och förhöjda havsnivåer vara ett större problem, vilket också kommer att påverka vattenkvalitet och infrastrukturen som förser oss med dricksvatten. Vi bevittnar redan dessa fenomen och kan räkna med att de kommer intensifieras kommande år. Det bör noteras att det inte bara är klimatförändringar utan huvudsakligen misskötsel av våra vattenresurser som leder till situationer med vattenbrist eller negativa effekter av översvämningar. Regeringar måste göra mycket mer för att samtidigt möta efterfrågan på vatten till inte bara hållbara jordbruk, energiproduktion och industrier, utan också för att möta ökande populationer och sötvattenekosystem. Vattendirektivet är ett perfekt verktyg för att klara denna utmaning.

 

22. Hur väl känner du till följande rättsakter inom EU-lagstiftningen och de krav som rättsakterna medför?

Vattendirektivet:  Ganska väl

Grundvattendirektivet: Ganska väl

Direktivet om miljökvalitetsnormer: Ganska väl

Översvämningsdirektivet: Ganska väl

 

23. Har de rättsakter inom EU-lagstiftningen som nämns ovan bidragit till att floderna och sjöarna är säkrare och mindre förorenade än de var för 10 år sedan?

Ja, i stor utsträckning

 

Vår ståndpunkt

Vi har sett en anmärkningsvärd minskning av föroreningar kopplat till urbana och industriella avloppsvatten (t.ex. ammonium och fosfor) i de flesta av Europas floder och sjöar. En majoritet av de floder och sjöar som är lämpliga för att bada i har också bedömts ha god kvalitet. Men trots det återstår utmaningar, särskilt gällande föroreningar från jordbruket.

 

 

24.Har de rättsakter inom EU-lagstiftningen som nämns ovan bidragit till att grundvattnet i ditt land är säkrare och mindre förorenat än det var för 10 år sedan?

Ja, i viss utsträckning

 

Vår ståndpunkt

Eftersom det tar längre tid för grundvatten att reagera på åtgärder mot föroreningar, än det gör för floder och sjöar, så är minskningen av föroreningar inte lika märkbar i grundvatten. Påverkan från jordbruket förblir det huvudsakliga skälet till det europeiska grundvattnets dåliga tillstånd.

 

25. I vilken utsträckning har de rättsakter inom EU-lagstiftningen som nämns ovan, enligt din bedömning, bidragit till en bättre förvaltning av vattenresurserna, däribland vattenkvaliteten och vattentillgången?

I stor utsträckning

 

Vår ståndpunkt

WFD har varit den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklingen av strängare och mer ambitiösa nationella lagstiftningar för hållbar vattenanvändning och skyddandet av sötvattenekosystem mot övergödning, överutnyttjande och negativa förändringar av dess naturliga tillstånd. Flera exempel runtom i Europa visar att vattendirektivet, där det har implementerats ordentligt, varit en drivkraft bakom förbättringar i vattenförvaltningen och därigenom även bidragit till vinster för sötvattenekosystem, biodiversitet, ekosystemtjänster, natur och ekonomi. Samtidigt som mycket mer behöver göras för att implementera och förstärka den här lagen, så lämpar sig vattendirektivet för de ändamål det ska uppfylla.

 

26. I vilken utsträckning har de rättsakter inom EU-lagstiftningen som nämns ovan, enligt din bedömning, bidragit till att förhindra förorening av vatten i övergångszoner och kustvatten (fjordar, flodmynningar, laguner, deltan)?

I stor utsträckning

 

Vår ståndpunkt

WFD ger samma nivå av skydd från föroreningar till både övergångsvatten och kustvatten, som för floder och sjöar, och vi har sett förbättringar i dessa vatten när det gäller kemiska föroreningar. Dock är en relativt högre andel av övergångs- och kustvatten förorenade jämfört med andelen floder och sjöar, vilket indikerar att medlemsländer inte adresserar påverkan på fjordar, flodmynningar, laguner och deltan tillräckligt effektivt.

 

Jag bryr mig om hur våra sötvattenekosystem mår idag och i framtiden och jag håller med miljöorganisationerna om att EU:s vattendirektiv är ändamålsenligt, och att det har levererat vad gäller skydd och restaurering av våra vatten, samt skapat förutsättningar för blomstrande ekonomi och samhälle. Vänligen ta del av mitt mer specificerade svar om varför vattendirektivet är effektivt, relevant och av mervärde i kommentarsfältet i del två av enkäten.

Som miljömedveten medborgare motsätter jag mig en förändring av vattendirektivet, och vill se en full implementering av direktivets krav i hela Europa. För närvarande visar medlemsstater en låg ambitionsnivå i införlivandet av vattendirektivet. Detta blir tydligt genom ineffektiva förvaltningsplaner, åtgärdsprogram med dåligt genomslag, otillräcklig finansiering för genomförande samt överutnyttjande (och missbruk) av olika typer av vattendirektivets möjliga undantag. WFD behöver fullständig implementering av medlemsstaterna, samt att EU-kommissionen driver på för genomförandet.

 

 

Part II

 

1. I vilken utsträckning har genomförandet av ovannämnda direktiv varit ändamålsenligt när det gäller att uppnå följande mål?

 

  • Förhindra en försämring av vattnets status: Ganska ändamålsenligt
  • Skydda och förbättra akvatiska ekosystem: Ganska ändamålsenligt
  • Minska föroreningar av kemikalier i ytvatten: Mycket ändamålsenligt
  • Minska föroreningar av näringsämnen i ytvatten: Mindre ändamålsenligt
  • Minska föroreningar av kemikalier i grundvatten: Mycket ändamålsenligt
  • Minska föroreningar av näringsämnen i grundvatten: Mindre ändamålsenligt
  • *Skydda grundvattenförekomster från utarmning: Mindre ändamålsenligt
  • Främja hållbar vattenanvändning: Mindre ändamålsenligt
  • Förbättra ytvattnets hydromorfologiska egenskaper: Mindre ändamålsenligt
  • Bidra till skyddet av marina och kustnära vatten: Mindre ändamålsenligt
  • Säkerställa tillräckliga investeringar i infrastruktur och åtgärder: Mindre ändamålsenligt
  • Minska kostnaderna för framställning av dricksvatten: Ganska ändamålsenligt
  • Lindra effekterna av torka: Ganska ändamålsenligt
  • Hantera översvämningsriskerna: Ganska ändamålsenligt
  • Bidra till tillhandahållandet av vatten av tillräckligt hög kvalitet: Ganska ändamålsenligt

 

Vår ståndpunkt

Lagstiftningens effektivitet går hand i hand med hur den implementeras. Där tillräckliga åtgärder har implementerats (som att förbjuda farliga kemikalier för att reducera kemiska föroreningar) har lagstiftningen varit någorlunda eller mycket effektiv. Mer effektiva åtgärder behövs för att nå andra mål, så som att reducera näringsutsläpp från jordbruket.

 

 

3.Har alla krav i direktiven, såvitt du vet, genomförts och verkställts på ett ändamålsenligt sätt i ditt land?

Nej

 

Om nej, ge exempel på bristande genomförande för vattendirektivet

 

-Ineffektiva förvaltningsplaner för avrinningsområden (RBMP) och åtgärdsprogram (PoM) saknar lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder för påverkan (ofta saknas grundläggande åtgärder som krävs enligt EU-lagar för vattenpolitik, t.ex. nitrater, industriella utsläpp); åtgärder är vaga och inte kopplade till påverkan samt av frivillig natur, då regeringar är tveksamma till obligatoriska åtgärder. Storskaliga restaureringsåtgärder saknas också.

- Otillräcklig tillsyn och metoder för att bedöma och klassificera statusen av vattenförekomster. Osäkerheter i relation till status och brister, ofta upptäcks inte självklara källor till påverkan eller försämringar i statusen.

- RBMP och PoM antas utan tillräcklig finansiering inom nationella budgetar för kontrollåtgärder, utan plan för att söka EU-stöd och utan att vattenanvändare ger tillräckliga bidrag till kostnadsåtervinning för vattenanvändning eller reningen av föroreningar från  utsläppskällor som t.ex. jordbruket. Förståelse saknas för miljömässiga och socio-ekonomiska fördelar som förbättrad vattenkvalité genererar.

- Nationella lagar hindrar möjligheten att granska och ändra befintliga tillstånd, t.ex. för vattenkraft eller vattenanvändning (vattenrättigheter), försvårar att följa WFDs mål..

- Överdriven och felaktig användning av undantag. Ofta rättfärdigas undantag på ett otillräckligt sätt och det är inte tydligt om åtgärder görs för att uppnå målen, ibland görs omfattande undantag för särskilda sektorer (t.ex. översvämningshantering).

- Transparens och deltagande från allmänheten är inte säkerställt. Beslutsfattande för vattenförvaltning, inklusive processer, saknar transparens och det är inte tydligt hur beslut har tagits och hur intressenters åsikter hanteras.

 

Vår ståndpunkt

Regeringarna har inte implementerat alla krav ännu. Utvalda frivilliga åtgärder är inte effektiva, till exempel utsläpp från jordbruket, eller finansiering saknas. Många regeringar har missbrukat flexibilitetsmekanismen inom vattendirektivet och tillåtit att målen sänks eller en längre tidsperiod för att uppnå ett bättre tillstånd i våra floder och sjöar. Förorenare inte hållits betalningsskyldiga för  skador på vår vattenmiljö.

 

4. Enligt vattendirektivet anses en vattenförekomst ha god status endast om alla relevanta kvalitetsfaktorer har uppnått god status och om de relevanta kvalitetsnormerna för god status är uppfyllda (principen ”one-out-all-out”). I vilken utsträckning instämmer du med följande påståenden?

  • I ditt land tillämpas principen ”one-out-all-out” när det gäller koncentrationer av enskilda avrinningsområdesspecifika föroreningar vid bedömning av ekologisk status: Jag instämmer i stor utsträckning
  • Metoden ”one-out-all-out” ger en tydlig bild av vilka områden som måste förbättras: Jag instämmer i stor utsträckning
  • Beaktandet av bedömningsresultat enligt principen ”one-out-all-out” gör det möjligt att prioritera åtgärderna på lämpligt sätt: Jag instämmer i stor utsträckning
  • Det skulle vara enklare att förklara för allmänheten vilka framsteg som har gjorts om den offentliggjorda officiella statusen inte behövde grundas på principen ”one-out-all-out”: Jag instämmer inte
  • Klassificeringsmetoden ”one-out-all-out” uppmuntrar medlemsstaterna till att fokusera på att förbättra vattenförekomster som ligger nära en god status i stället för de som är i sämre skick: Jag instämmer inte
  • Det skulle vara värt mycket att titta närmare på hur metoden ”one-out-all-out” skulle kunna kompletteras med fler uppgifter om vilka framsteg som gjorts för den ekologiska statusen: Jag instämmer inte
  • Om man använder andra bedömningsprinciper än ”one-out-all-out” riskerar överblicken över de kvarstående problemen att gå förlorad: Jag instämmer i stor utsträckning

 

Vår ståndpunkt

”One-out-all-out” är en viktig vetenskaplig princip inom WFD som innebär att om t.ex. fiskstatusen i en flod eller en sjö är lägre än standard så kan inte floden eller sjön betraktas som välmående, även om vattenkvalitén har förbättrats. Men, myndigheter kan kommunicera kring framstegen som de gör för att tackla kemiska föroreningar i samma flod eller sjö, och den vetenskapliga principen hindrar inte dem från att rättfärdiga sin handling utan säkerställer snarare att alla vattenrelaterade problem adresseras. Principen känner igen att sötvattenekosystem består av komplexa, sammankopplade och ömsesidigt beroende relationer mellan arter och fysiska processer som förkroppsligar försikthetsprincipen i en situation av ovisshet kring hur dessa komplexa system av interaktioner och ömsesidigt beroende agerar.

 

17. Anser du att principen om kostnadstäckning (artikel 9 i vattendirektivet) tillämpas i ditt land?

Nej

 

Om nej, ge en förklaring:

 

 

Trots att en stor majoritet av medlemsländer introducerade eller justerade mekanismer för prissättning av vatten för att kunna uppnå WFDs krav, så förblir tillräckligt bra metoder för prissättning av vatten en stor utmaning över hela EU:

  • Prissättning av vatten har inte varit tillräckligt och fullt implementerat inom sektorer, och är istället ofta begränsat till hantering av avloppsvatten och tillhandahållande av dricksvatten.
  • Priserna speglar ofta inte den verkliga kostnaden, utan miljömässiga och/eller resurskostnader integreras sällan i prissystemet. Miljömässiga- och resurskostnader beräknas sällan.
  • Somliga mekanismer är selektiva och exkluderar vissa huvudanvändare eller förorenare och det är ofta en stor skillnad mellan bidragen från olika vattenanvändare, ofta bär hushållen den största delen genom att bidra mycket mer än jordbruket och/eller industrin.

 

Vår ståndpunkt

Lagstiftningen förpliktar länder att kräva att förorenare betalar för de åtgärder som behöver göras för att kunna åtgärda de problem som de har förorsakat. Men detta har inte gjorts än och vissa stater har valt att höja priserna för vatten istället för att introducera lämpliga ekonomiska styrmedel, t.ex. där bönder på industriell nivå som förorsakar vattenföroreningar måste stå för kostnaden.

 

 

24. Med beaktande av målen och fördelarna med vattendirektivet, finns det belägg för att direktivet har medfört en oproportionerlig administrativ börda för myndigheter (nationella, regionala eller lokala), ekonomiska aktörer (t.ex. industrier, vattenbolag), enskilda medborgare eller andra parter?

Nej

 

Vår ståndpunkt

Åtgärderna för att återfå hälsotillståndet i våra vattenmiljöer kostar. Men fördelarna som välmående floder, sjöar och våtmarker bidrar med överväger sådana kostnader. De ekonomiska sektorerna som är ansvariga för olika källor av påverkan på våra vatten måste implementera åtgärder för att adressera problemen. Det finns inget bevis att vattendirektivet har påtvingat oproportionerliga skyldigheter. Dessutom har WFD flera rättsliga mekanismer för att säkerställa att åtgärder inte tas om de är för kostsamma eller om de skulle kräva för mycket av en industri, t.ex. producenter av vattenkraft.

 

 

34. Anser du att genomförandet av vattendirektivet, direktivet om miljökvalitetsnormer, grundvattendirektivet och översvämningsdirektivet har förbättrat allmänhetens uppfattning om vikten av god vattenkvalitet och hur den kan uppnås med hänsyn till miljön och människors hälsa?

i viss utsträckning

 

Ge en förklaring:

 

 

WFD har etablerat en mängd relevanta skyldigheter som, ifall de implementeras ordentligt, kan förbättra människors förståelse och uppskattning för vikten av vatten och möjliggöra stöd för att uppnå vattendirektivets mål. Men, trots några positiva exempel, så har kraven på allmänhetens delaktighet i WFD hittills inte implementerats fullt ut. Därför har möjligheterna att kommunicera ordentligt kring fördelarna av ett fungerande sötvattenekosystem för att inkludera människor i implementerandet av det ambitiösa vattendirektivet och för att fostra samhälleligt stöd, ofta missats.

 

Vår ståndpunkt

På grund av skyldigheter inom EU-lagarna vet vi mycket mer om statusen på våra vattenmiljöer, vilka problem som behöver hanteras, samt vilka framgångsrika exempel det finns på restaurareande av översvämningsplaner för att reducera översvämningsskador eller borttagning av dammar för att möjliggöra för fiskar att migrera igen. WFD kräver också av regeringar att konsultera och involvera medborgare i beslut som ska fattas om hur framtiden ser ut för deras lokala floder, sjöar och kuster. Men regeringar har misslyckats med att fullt förstå värdet av välmående vatten och ekosystem, vilka fortfarande främst betraktas som källor till vatten och energi. Ofta missas kritiska fördelar, så som sötvatten fiskerier, naturliga översvämningsskydd för städer och sedimentflöden som håller världens deltan ovanför förhöjda havsnivåer.

 

37. Finns det några aspekter av vattendirektivet, direktivet om miljökvalitetsnormer, grundvattendirektivet eller översvämningsdirektivet som inte längre är nödvändiga för att uppnå god status eller minska översvämningsriskerna?

- Vattendirektivet: Nej

- Grundvattendirektivet: Nej

- Direktivet om miljökvalitetsnormer: Nej

- Översvämningsdirektivet: Nej

 

 

Vår ståndpunkt

De skyldigheter som lagstiftningen innebär förblir relevanta med tanke på de ständigt ökande trycken på våra vattenmiljöer, ökad efterfrågan på vatten, samt ökad förekomst och intensitet av översvämningar och torka. EU:s vattenpolitik är flexibel nog för att hantera situationer i ständig förändring, inklusive klimatförändringar eller nya tekniska och ekonomiska utvecklingar.

 

38. Är vattendirektivets bestämmelser om bedömning av ekologisk status tillräckliga för att effekterna av klimatförändringarna ska kunna särskiljas från andra effekter?

Ja i största möjliga utsträckning

 

 

Vår ståndpunkt

WFD kräver att medlemsländer utvärderar pressen på våra vattenmiljöer. Effekterna av klimatförändringar behöver bemötas som en ytterligare press och behöver integreras ordentligt i länders planering för avrinningsområden. Denna relation mellan klimatförändringar och andra källor av press kan adresseras genom att försiktigt definiera ”ekologisk status”. Dessutom passar WFDs flexibla planeringsprocess bra för att hantera effekterna av klimatförändringar.

 

42. Är bestämmelserna i vattendirektivet och grundvattendirektivet tillräckliga för att skydda grundvattenförekomster från den tekniska utvecklingen, t.ex. när det gäller hydraulisk spräckning?

Ja

 

Vår ståndpunkt

WFD och dotterdirektivet grundvattendirektivet kan anpassas till press från ny teknisk utveckling, eftersom vattendirektivets försiktighetsprincip och skyldighet att adressera all press på vattenmiljöer – både vad gäller utvärderingar men även att anta kostnadseffektiva kombinationer av åtgärder för att adressera sådan press. Detta skulle inkludera spräckning (fracking på engelska) vilket har två potentiella implikationer på grundvatten: framtagandet av vatten som behövs för att göra injektionsvätska och återflödet av vatten (bortvarslande av spillvatten) efter att vattnet har använts. Direkta utsläpp av föroreningar till grundvatten (som t.ex. en injektion av spillvatten från hydraulisk fracking) är förbjudna enligt WFD. Tillsammans med andra delar av EU-lagstiftning (t.ex. MKB-direktivet, Fågel- och Habitatdirektivet, direktivet om gruvavfall, REACH-förordningen, förordningen om biocider, Miljöansvarsdirektivet) kan spräckning regleras, i allt från planering och involvering av allmänheten i beslutfattningsprocesser, till att tackla miljöeffekter mellan medlemsländer och upphörandet av aktiviteter.

 

46 Hur förenliga anser du att vattendirektivet, direktivet om miljökvalitetsnormer, grundvattendirektivet och översvämningsdirektivet är med varandra?

Helt förenliga

 

 

Vår ståndpunkt

Att uppnå mer sammanhållning inom EU:s vattenpolitik var en huvudsaklig anledning bakom introducerandet av vattendirektivet. De typer av påverkan som utgör de huvudsakliga utmaningarna för vattenmiljöer täcks nu inom ett gemensamt föreskrivande ramverk och delar av EU:s vattenpolitik hänger samman och deadlines och specifika uppgifter så som inkluderandet av allmänheten behöver koordineras.

 

49. Anser du att den rättsliga ram som skapas genom de gemensamma åtgärderna i vattendirektivet, direktivet om miljökvalitetsnormer, grundvattendirektivet och översvämningsdirektivet är förenlig med följande miljö- eller sektorspolitiska områden?

 

  • EU Strategi för miljövänlig infrastruktur: Helt förenlig
  • Politiken för biologisk mångfald: Helt förenlig
  • Kemikaliepolitiken: Helt förenlig
  • Politiken för skydd av den marina miljön: Fully coherent
  • Politiken för anpassning till och begränsning av klimatförändringar: Delvis förenlig
  • Politiken för industriutsläpp: Helt förenlig
  • Politiken för luftkvalite: Helt förenlig
  • Avfallspolitiken: Helt förenlig
  • Resurseffektivitet: Helt förenlig
  • Miljöansvar: Helt förenlig
  • Miljöbrott: Helt förenlig
  • Transportpolitik: Helt förenlig
  • Hälsoskydd: Helt förenlig
  • Jordbrukspolitik: Oförenlig
  • Forskning och innovation: Helt förenlig
  • Finansiering inom Life+ : Fully coherent
  • Regionalpolitik: Delvis förenlig
  • Civilskyddspolitik: Helt förenlig
  • Annan Energipolitik: Oförenlig

 

Kommentarer

 

Många delar av EUs miljölagstiftningar och EUs miljöpolicyer stöttar och stöttas av WFD och dess ”dotterdirektiv”. Men brist på integration och sammanhållning av policyer med andra sektoriella policyer (främst jordbruk, transport och energi) underminerar målen i EUs vattenregelverk. Det måste understrykas att EUs juridiska ramverk för hållbar vattenförvaltning inte är orsaken bakom bristen på sammanhållningen, utan analyser visar att bristen på integration av vattenfrågor inom andra policyområden utgör källan till dålig implementering av EU:s vattenregelverk och detta gör sig synligt på olika nivåer. Till exempel så speglas bristen på koordinationen och sammanhängande policyer i länder som inte tar tillvara på investeringsmöjligheter för att implementera vattendirektivets åtgärder som förses av EU:s finansiella mekanismer (särskilt sammanhållningspolitiska medel och medel från den gemensamma jordbrukspolitiken) och som istället väljer finansiella åtgärder som underminerar implementeringen av vattendirektivet (t.ex. tekniska lösningar på översvämningshantering, navigation, bevattning och markavvattning). Det finns också en ineffektiv koordinering mellan olika statliga myndigheter och avdelningar, så därför saknas en koordinerad implementering mellan vattenpolicyer och andra sektorers policyer så som jordbruk, energi och transport. Detta speglas också i att planeringsprocesser för investeringar inte ligger i linje (t.ex. RDPs förbereds avskilt från RBMPs) eller betydelsefulla skillnader i vad olika avdelningar anser att hållbar vattenförvaltning är (t.ex. skillnader mellan miljödepartement och jordbruksdepartement angående vad ”vattenbesparingar” innebär).

 

Vår ståndpunkt

WFD hänger samman med miljömässiga lagstiftningar och ger stöd till att uppnå policymål så som att stoppa förlusten av biodiversitet. Att uppnå vattendirektivets målsättningar har varit starkt underminerat av ohållbara metoder som stöttats av EU:s sektoriella policyer, särskilt inom jordbruk, energi, transport. Mål för vattenskydd måste integreras inom dessa sektoriella policyer.

 

51. Vilket mervärde medför antagandet av lagstiftning på EU-nivå jämfört med vad som hade kunnat uppnås genom lagstiftning på nationell/regional nivå?

Vattendirektivet: Mycket stort mervärde

Grundvattendirektivet: Mycket stort mervärde

Direktivet om miljökvalitetsnormer : Mycket högt mervärde

Översvämningsdirektivet: Mycket högt mervärde

 

Vår ståndpunkt

WFD har varit den huvudsakliga drivkraften bakom utvecklandet av strängare och mer ambitiösa nationella lagstiftningar för skyddandet av färskvattenekosystem. Det har också lett till mer samarbete och gränsöverskridande skydd av floder som rinner mellan flera EU-länder, så som Danube och Rhen. WFD har också hjälpt till att etablera en jämn spelplan för företag som är aktiva inom EU:s enskilda marknad.

 

Avslutande frågor

               

*Om du vill utveckla något av dina svar eller lägga till kommentarer eller information om andra aspekter som är relevanta för kontrollen av ändamålsenligheten kan du använda rutan nedan.

 

Friska sötvattenekosystem är viktigt för mig, jag känner till vattendirektivet (WFD) och är enig med miljöorganisationer om att det är ändamålsenligt och att de ambitiösa målen är berättigade.

* WFDs tillvägagångssätt är lämpligt för att förebygga försämring, restaurera sötvattenekosystem och säkerställa en tillförlitlig tillgång på rent vatten för all relevant vattenanvändning. WFD har lett till att mer tvingande nationell vattenlagstiftning har införts, och agerande på EU-nivå är också rättfärdigat eftersom sötvattenekosystem inte känner några gränser. WFD är tillräckligt flexibelt för att rymma socio-ekonomiska angelägenheter, förvaltningsstrukturer, lokala kulturella preferenser och traditioner.

* WFD är fortsatt relevant för att adressera diverse tryck som Europas vatten ställs inför och vattenrelaterade samhälleliga och ekonomiska utmaningar (inklusive klimatförändringar och ny teknik såsom fracking). Det är viktigt att fortsatt definiera välmående ekosystem genom WFDs ”one out – all out-princip”, precis som användningen av relevant vattenprissättning i linje med förorenaren betalar-principen.

* När WFD har implementerats korrekt, har det visat sig fungera effektivt för att bevara och restaurera sötvattenekosystem. Den nuvarande dåliga statusen hos europeiska vatten är orsakat av regeringars brist på ambition och politisk vilja för att åtgärda de belastningar våra vatten utsätts för; den är INTE ett resultat av vattendirektivets legala grunder och förhållningssätt till vattenförvaltning.

* Förutom att skydda natur, har vattendirektivet lett till ökade ekonomiska värden och sociala vinster (t ex genom att undvika kostnader för vattenrening, förebygga ekonomiska förluster till följd av torka och översvämningar, hälsofrämjande fördelar).

* WFD hänger samman med andra delar av EU:s miljölagar och stödjer EU:s mål vad gäller ekonomisk utveckling. Likväl har uppfyllelsen av vattendirektivets mål blivit betydligt underminerat av bristande hållbarhet i EU:s områdespolitik (t ex jordbruk, energi och transport).

Jag vädjar till kommissionen och medlemsstaterna att inte ändra vattendirektivet, utan istället förbättra implementeringen och verkställandet av detta, och integrera vattenförvaltningen i andra politikområden (t ex jordbruk, energi, transport och översvämningsförvaltning).

 

 

 

 

Agera nu

Agera

 
Jag accepterar denna integritetspolicy*
Jag samtycker med ovanstående integritetspolicy. Mina uppgifter kommer att sparas så länge kampanjen pågår. Jag är medveten om att mina uppgifter kommer att skickas till och hanteras av EU-kommissionen för det öppna samrådet. Jag tillåter EU-kommissionen att publicera mitt svar anonymt. 
Läs svaren som kommer att skickas till EU-kommissionen å dina vägnar
Vänligen fyll i alla fält
Vänligen kontrollera din e-postadress
Du har redan deltagit
Vänligen lämna samtycke till integritetspolicyn
Hoppsan, något gick fel. Vänligen uppdatera eller försök igen senare.
*Obligatoriskt fält att fylla i
 
177 263 människor har sagt sitt. Hjälp oss nå 200 000 !

Tredubbla din påverkan!

Tack för att du deltar i denna aktion för bevarandet av våra vatten!

Hjälp oss sprida budskapet.

Be dina vänner delta.
PS: Glöm inte att kolla din brevlåda och bekräfta din prenumeration på nyhetsbrevet.